powerboost

"STACKARS HAN SOM INTE GRÅTER - FAST HAN SLÄPAR PÅ ETT HÖGHUS - "

"STACKARS MANNEN MED MEDALJER, SOM BARA PUTSAR SINA MINNEN - HAN SITTER TYST BLAND GAMMALT SKROT OCH KAN INTE SE FÖR ALLT SOT ATT INGEN SITTER MITTEMOT"

"STACKARS HON SOM FLYTER MED, SOM ALDRIG LÄRDE SIG TA SATTS.."

"STACKARS DOM SOM STÄNGER IN SIG....STACKARS DOM SOM TITTAR PÅ"


"......   "



Polly till frukost. Inte bra någonstans. ^Det var detdär med kontroll^.
 Tappar jag kontrollen är jag lika med 0.
-Men så är det idag, jag kan inte bli arg på mig själv, men klart jag blir. Vilken jävla fake man är som predikar om kost och hälsa,- och sen ballar ur så fort något nytt och skrämmande händer i livet.
Fake eller bara männsklig?

Idag får jag min dom. Pappersluntan är kall. Tänk på mig klockan 15.oo







_______________________________________________



Bilder från min barndom och beteenden kommer tillbaka. De spelas upp som en sämre matrix-film.
Matgömmor jag hade.
Gånger jag dunkat mitt huvud i betongväggar för jag inte kunde fatta hur jag tänkte..
Gånger jag låtsades att min mobil ringde och jag svarade högt, så alla skulle höra att
- Aadå, jag kommer hem i tid. Jag lovar..
Så de skulle tro att någon brydde sig.
Killarna, männen och relationer jag avverkat.. - Hur skulle någon v i l j a bry sig?



_______________________________________________________________



DOM SOM VERKLIGEN VILL TA SITT LIV - GÖR DET UTAN ATT HOTA

fyfan vilken lögn. och så jävla fegt att säga så. för skulle du tänka annorlunda skulle det kanske krävas lite engagemang av d i g . nej, fy, du har ju nog med ditt.


____________________________________________________________________



" ALLDELES NYSS FICK JAG LYSSNA TILL DITT SKRATT .
DU BERÄTTA ATT DU SAKNAT MIG INATT,- DET GÖR JAG MED .....
SOM OM NATTEN HAR SETT ALLTING OCH STILLA SJUNGER MED "



______________________________________________________________________


Mannen ringde innan och frågade hur det kändes idag, han syftade på att jag skulle få träffa läkaren.
Jag berättade hur jag kände och om drömmarna jag drömt inatt. Han sa att
- Om det kommer män i vita rockar och har med sig en tröja, -ta i n t e på dig den då!
I vanliga fall skulle jag skrattat. Mest för hans skull. För att ge han poäng. Men min humor har vridits om lite tills idag.

___________________________________________


Har funderingar på att börja med innebandy igen. Känner starkt för det. Och kan inte vänta tills fotbollsträningarna börjar. Jag ska satsa nästa år. Som en seriös comeback när man är en tant på 25. Jo, jag får säga så. För jag hörde om duktiga 98:or. 98:or!!! 14åringar.
Men de e ju klart. Jag var ju själv 14 när man fick komma upp i damlaget och passa med de äldre utan humor. Eller iallafall inte samma humor som vi. Tragiska tyckte jag dom va när de skällde på oss för att vi fnissade, som oftast, i väldigt opassande situationer. Men detär så det ska vara. Nu ska jag Hyschssa på dom.
Det är djungelns lag.

___________________________________________

Ska göra mig iordning och sminka mig ett ansikte. Har glömt att jag kan bli söt. Jo, det kan jag. Jag kan faktiskt bli söt om jag anstränger mig. Kanske tar jag ett kort och visar.. det är ändå en dag att minnas.
Tänk på mig klockan 15. 























L O V E L Y   F R I D A Y

Jo, såhär i efterhand kan jag väll erkänna att jag inte borde förväntat mig så mycket av denna dag.
Denna v a n l i g a dag.
Jag borde ju insett och förvarnat om att e v e n t u e l l t kan-det-bli-så-att jag inte pallar trycket.
Palla trycket. Fan så klent.
Det är ju bara att stå där o veva med spackelspaden. Gnugga ner vax i springorna och dra några tag i ändarna med sandpappret. Men så är det ju just det. Det är ingen större utmaning än så. För jag kan inte räkna med att det eventuellt kan bli en folksamling, en diskussion, framför en lapp, som man annars hade missat. Men just för att man är DÄR, på detta industrigolv som inte utmanar speciellt, -kan en lapp vara av STOR betydelse. Det betyder att man kan stanna upp. Man får "lov" att döda några minuter vid lappen, verka intresserad av det senaste som hänt på marknadsfronten. Suck.

Men jag är för lappar. Mera lappar tycker jag, ja eller,- texter. Igår gjorde jag en ny tavla. och på den vita slitna brickan på vardagsrumsbordet skrev jag texten;
^If people are trying to break you down, it only means that you are above them^
med svart spritpenna. Gillar kontraster i övrigt.
(Om personer försöker trycka ner dig, betyder det bara att du är över dem)
Har blivit lite av ett mantra för mig sedan en fin vän skickade den texten till mig.






___________________________________________________________________



Jag lyssnar aldrig på P1. Vill bara säga det. Inte för att det på något sätt skulle chocka mina närmsta vänner.
Har svårt att chocka dem om ni förstår. Men ändå. Efter första rasten idag så gick jag till min plats..tog på mig radiokåporna och t ä n k t e lyssna på P4 (ni ser) Men samtidigt som jag rullade volym knappen mellan mitt pekfinger o tumspets,- så fick jag lyssna till "Radiopsykologen" på just nämnda P1.
Jag vet inte om det händer er ofta. Jag kan ibland känna att mina tentakler och känselspröt är lite väl känsliga i förhållande till andras.
Idag handlade programmet bara om "insända brev" från lyssnarna. Och jag blev inkastad i ett brev från en 30årig kvinna som beskrev sitt liv. Nej. Hon beskrev MITT. Skillnaderna var inte stora.
Hennes pappa var död. Det är inte min. Men däremot i likhet med hennes,- inte närvarande.
Jag kan rabbla upp det mesta. Men där stod jag. Med hakan i min vänsterhand. På det kalla, hårda industrigolvet med mina oasics skor (som jag egentligen inte får ha för då gäller inte försäkringen OM det skulle hända något med mina fötter, jagvet)
Jag rös och fick den där innerliga känslan av att ^våra liv redan är skrivna^. Att det bara är å åka med¨. Att jag skulle lyssna på detta var bestämt. Och det gjorde jag.
Om du är intresserad av psykologi, så tycker jag att du ska chocka dig själv med att lyssna på P1 för en gång skull. Efter nyheterna kl 20.oo ikväll Torsdag. OTROLIGT utvecklande. Men det är bara vad jag tycker. Kanske för att det berör.












Jag sa till min man idag att det nog måste vara svårt att leva med mig,- jag har ju liksom insett det än n u mer nu när jag fått fysiska papper på hur jag är.

- Det värsta är nog dom tvära kasten mellan lycklig o ledsen. Du kan vara glad innan man går ut med soporna, och sen ledsen när man kommer in igen.



Tänk vilken styrka det krävs av en människa att orka med att leva med en s å n som jag. Det är det verkligen inte alla som pallar. Men också att när det är bra, så är det riktigt bra,- och det är ju det som gör det värt att man orkar på något sätt.
Vissa kallar det bara att älska någon













_________________________________________________________


Om jag skulle smiska mig lite på mina bara lår och tagga inför den ultimata träningsformen j u s t n u i mitt liv. Boxersice
Jag vet inte hur många ni är som har provat det. Men om man känner att man vill maxa sin styrka, uthållighet och kondition,- även känna lite metallsmak i munnen när man är klar,- så stavas det;
 b . o . x . e . r . s . i . c . e

Nu är det ombytning,- upp med håret i en svans och börja peppa sig för att få ur sin maktlöshet, frustration och ångest genom uppercuts, krokar och hopprep.
k ö t t a!! ;)




VAD KAN HON VARA MISSNÖJD MED?
- A L L T

Jag har inte varit hemma länge. Jag var o tränade ikväll. Medelgympa med en otrolig instruktör. 
¨Ge mig lite av dig¨ tänkte jag medans jag gjorde dubbel klapp-hopp x 4 ^ till låten 
Rain over me - Pitbull feat Marc A. 
Det var ett skönt pass. Men när det var dags för streching o avslappning så kom ett slags kväljande obehag genom kroppen. A l l t kom ikapp mig medans jag strechade baksida lår, ljumskar och stjärtmuskulatur. 
Hur vidrig kan man vara? Jag kände bara att jag kunde ställa mig i kön för rakning.















 Solade lite i ståsolariet. Kan inte hjälpa hur mycket jag älskar det. Mig kvittar rynkorna, det är ett senare problem.

Gjorde matlåda.
Lunch: Wook Golden + omelett .
Mellanmål: KESO + torkad annanas, papaya och apelsin m nötter 
..Frukosten får jag göra innan jag går imorgon. för gå ska jag väll?
Gå eller Cykel - Inga andra allternativ för fröken 10 000steps-minst-om-dagen-och-nu-skärper-du-dig-o-tar-tag-i-de-sista-5kilona-också.

..och räkna: 1 . 2 . 3 . 4 . 5 . 6 . 7 . 8 . 9 .
10

P O S I T I V A
TANKAR
 DU KAN OM DU VILL













Önska aldrig att du var någon annan.

Man kan aldrig veta hur den människan egentligen mår eller har det.

Många lever bakom ytor o fasader. Det är dom som INTE gör det, trots sina brister, som är beundransvärda. Det är de människorna som vågar krossa fasaden, skrapa på ytan, - som är otroliga.

Vi måste våga lite mer av sånt. Vi måste lyfta fram o berömma de som jobbar med sitt inre.
^En inre karriär är det mest hållbara. Det är den som lyfter upp dig,- när det yttre haft sina bättre dagar ♥ / P






_______________________

Nu sticker jag och tränar o solar på de.
Look good feel good

Ikväll bara M Å S T E jag få träna!
Jag har hetsätit´väldigt mycket idag .
Jag har inte tränat något, förutom promenader,- sedan förra fredagen. Sen efter det, är allt en dimma och det känns som om kroppen har blivit en enda stor deghög. Innerst inne vet jag att det inte är så. Men vad spelar det för roll när man ska ^gå på känslan^.
Känslan säger d e g h ö g.


" Inget blir väll bättre av att jag går runt och bestraffar dig genom att ta bort saker du älskar "
 

-så sa han.

Jag målar saker i vitt. Det ger mig ett inre lugn som jag inte kan förklara.
Igår målade jag om svarta ramar till vita ramar. Svarta lyktor till vita lyktor. Träfärgat bokställ till vitt bokställ.
Det var på något sätt befriande att måla om våra bröllopsfotoramar vita. En ny början på nått vis.
Sen om VIT symboliserar allt vi varit igenom, låter jag vara osagt.

Men så idag fortsätter jag med att måla världen vit. Med en pensel skuttar jag runt till winnerbäck och bebis i sin matstol med ett kex varvat med vatten och glädjetjut. Älskade bebis som ger mig kraft.

Vitt med färggranna saker som sticker ut är min paroll. Det är JAG.


    


JAG GILLAR ATT OMGE MIG MED VACKRA SAKER..
 
Men VAD som är vackert är högst individuellt.
 

 


Onsdag!- välkomnar vi med en öppen famn!
Men om man får gå tillbaka lite,.. gå tillbaka i tankarna om tisdag. Så var det en väldigt omtumlande dag för mig. Jag kunde aldrig ana vilket pådrag denna blogg skulle ge. Och det känns som om jag måste förvalta detta nu. Om SÅ många mäniskor väljer att följa min personliga resa, iallafall det jag väljer att dela med mig av,- så ska jag ta vara på chansen. Tänk vilken ära.
Ni ger mig så mycket kärlek med era ord. Jag är så rörd över att ni tar er tid, er dyrbara tid, till att skriva några rader till mig om vad min blogg betyder för er. Jag är tagen. TACK

. . . .

Jag har förstört många relationer i mitt liv. Det är en sorg för mig. Jag har betett mig illa och sårat.
Förlåt mig.
Självklart förtjänar var och en av dessa människor en ursäkt face - to - face. Och den styrkan HAR jag nu.
Vi måste våga säga förlåt.
Vi måste förlåta för att kunna gå vidare i våra liv. Det är en enorm känsla att göra upp med sig själv.
^Krypa till korset^
_  _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

För något år sedan så satte jag mig ner och skrev ett brev. F ö r   h a n d. (Man kan göra det fortfarande;)
Det var till en tjej jag hade gått årskurs 1-6 med. Vi hade, innan jag skrev brevet, inte haft kontakt på mer än 10år. Men hur jag behandlat henne när vi var små förföljde mig långt upp i livet. Jag hade bilder i huvudet av hur jag knuffat ner henne i buskar, sagt att hon var oälskad och ful.
Stackars stackars flicka.
(Och tänk så söndrig JAG var som kunde göra så mot henne.) INGEN ska ta all den skit som jag gav henne
BARA FÖR ATT JAG VAR TRASIG.
..så jag satte mig som sagt ner och berättade hur jag kände, bad om ursäkt och önskade att hon kunde på något sätt gå vidare och få styrka. Att hon är vacker och en otrolig människa. Det var det jag egentligen skulle sagt,- då jag sa motsattsen när jag var 9år.



Veckor gick och jag visste inte om jag kunde andas ut. Det kändes skönt att ha bett om ursäkt, men det var inte förrens hon svarat som jag på riktigt kunde andas ut.

..Hon svarade med ett även handskrivet brev. Hon tackade för brevet och berättade att hon visst fått frid i själen, att hon inte minns det som så tufft som jag beskrev det. Men jag v e t att jag tog till i underkant. Det var värre än det jag beskrev.
Men hon hade fått frid. 
Hon var välutbildad, gift, hade barn och strävade mot att göra val som gav lycka och utveckling i livet.

Och jag tror än idag att hon ÄR en så stor människa att hon l ä t mig tro, att det jag utsatte henne för, min fysiska och psykiska mobbning,- inte tog så hårt på henne, så att j a g  skulle kunna gå vidare. Förlåta mig själv. 
Och DET är stort.
VILKEN MÄNNISKA HON ÄR

STOR RESPEKT 

B Ö R J A   L E V A

va det någon som skrev till mig. Anonymt. Lite fegt tycker jag.
Men man FÅR tycka och tänka som man vill. Väldigt skönt tycker jag. Det är bara det att det oftare är människor som klagar ÄN ger beröm. DET är sorgligt. 
Det som är talande för den människan, som gav mig den kommentaren,- är att den heller inte mår bra.
Jag är bara en hobbypsykolog. Men det räcker nog för att förstå.
Det är när man önskar andra människor illa man behöver se över sitt eget lidande.
Jag hoppas denna människa kommer till insikt.
Jag tillhör inte de människorna som kan slå bort elaka kommentarer. Och det kommer jag få. Det finns alltid människor som vill trycka till. Det är omöjligt att tro att a l l a kommer förstå mig.
Denna blogg har alla tillgång till. Även de människor jag har valt att klara mig utan i livet. Jag har valt bort människor av en anledning. Det behöver inte vara någon specifik händelse just. Det kan bara vara så att man har fått nog av dens sätt att påverka, suga ur musten och sprida negativ energi runt sig. Och det kan man vända o vrida på lite hur man vill. Men jag tror ändå att vi måste vara mer noga med vad vi väljer för umgänge.
^Man blir som man umgås^


Till dig, butter. Klipp ut o spara ;)

Mitt i allt detta har jag fått en diagnos.
Jag har fått någon slags förklaring på mitt beteende, mina ibland galna val i livet och min ständiga kamp mot mig själv. Det var ett återbesök bara, jag skulle få träffa en ny kurator och läkare.

Jag fick en papperslunta framför mig. Den var alldeles varm. Nyutskriven.
Läkaren talade om något ¨smörgåsbord med valmöjligheter¨ på behandlingar.
Pappershögen ljumnade i mina händer.
Jag skulle läsa på, fylla i formulären och frågorna och ta med dem till nästa möte denna veckan. För nu måste det gå undan. Rätt medicin och rätt terapiform. Det var till sin fördel att jag inte "drogade" eller använde något slags annat substitut för att kväva känslorna som väller fram av sjukdomen. "..Oftast så knarkade man. Eller var fast i alkoholmissbruk..." Jag har "bara" mitt hetsätande när jag tappar greppet. Men sen stämmer jag in så rysligt bra på alla symptom den ger. Tänk att ALDRIG ha blivit förstådd. Tänk att man ALLTID har kännt sig annorlunda och märklig. Sen får du läsa en text som till punkt o pricka förklarar hur du funkar. Det enda man behövde byta ut i texten var mitt egna namn istället för "man" 
SÅ Om man bara satte mitt namn i texterna så skulle man kunna skicka med luntan som en slags manual med mig.  

http://www.1177.se/Varmland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Manodepressiv-sjukdom---bipolar-sjukdom/



"När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man kan förlora livsglädjen.."

"..Under en manisk period är det vanligt att man är överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende.."

"Både arv och miljö är viktiga orsaker till att man får manodepressiv sjukdom.."

"Har man släktingar med manodepressiv sjukdom är det bra om man är uppmärksam på tecken som kan tyda på att sjukdomen senare övergår i manodepressiv sjukdom..."

"Oftast är det någon stressande livshändelse, framförallt i sjukdomens tidiga skede, som orsakar en ny sjukdomsperiod......mani kan utlösas av yttre påfrestningar....långvarig stress...omgivningens sätt att reagera..."


___________________________________________________________

Symtom och diagnos

 



Att besvara frågan "vem ska ha den vita ljusstaken?" känns lika jävla oviktigt som "vem som ska ha micron".."den vita hyllan med lyktan o böckerna"... Materiellt jävla skit.
Det är nu ytligheterna säts på sin spets. Vad är båtarna, bilarna, köksmöblerna och skostället i jämförelse med den lycka vår familj kände när vi hade det som bäst.

             Jag är så förtvivlad. Jag har svikit och trampat på min mans tillit.
Jag vill inte tro att detta är slutet. Men hur skulle detta kunna vända?
Vi har bokat möte. Parterapi. Jag ser det som en möjlig återförening. Men det är hur Jag känner. Jag kan inte göra annat än att kämpa. Bygga upp ett förtroende igen.
^det tar lång tid att bygga upp ett förtroende, men det går fort att rasera^