powerboost

SÅ hjärtliga människor.

Jag lägger er alla i minnet.

Varje ord läser jag om.

Jag vill skicka tillbaka ett lika långt och ibland kort,- men alltid lika modigt och hjärtligt.

För det ÄR modigt att kunna GE beröm.

Det sitter oftast så långt in, detdära berömet.

Är det inte så?

men i vilket fall så måste jag lära mig att låta det goda träffa l i k  a hårt som det onda.

Men jag jobbar på det. För OM det nu är så att det stämmer vore det ju förjävligt om jag inte tog åt mig och sög i mig av allt.

Jag lever ju här och nu

Varför ska jag gå runt o missunna mig den fina beröm jag får,- om jag ska lära mina döttrar att

ta åt sig av berömet de får?

Idag har det varit en stressig och skakig dag.

Fina inslag med vänner på fika. Men det var svårt att slappna av. Jag hade massor att göra.

I mitt huvud är det alltid mer än i praktiken.

Jag har haft en milslång lista, som jag i övrigt INTE får skriva f ö r mycket på.

Listor är min svaghet

Det är en tunn linje mellan att pressa sig till att nå perfekta resultat av det man tar för sig,- till att ta på sig för mycket så allt blir en salig pannkaka och med resultatet att man känner världens besvikelse över att man överhuvudtaget tagit sig för n å g o t

^Jag ÄR det jag PRESTERAR^

(feltänk)

men kvarvarande tanke då o då

Men jag kan inte låta bli att pressa mig, skriva upp ytterligare punkter.. jag liksom kan komma på mig själv med att leta saker att fylla på listan med..

Jag hetsar mig själv..

..för jag V E T att ruset som avbockningarna ger mig När jag gjort klart en punkt

är obeskrivlig

Genom att jag är öppen, vädrar och ger o tar,- så blir alla mina tics och egenheter lättare att leva med.

För mig själv

och för andra som jag lever mitt liv med.

många känner igen sig

Jag har fått en skara starka, respektfulla och engagerade människor omkring mig nu.

Fått o fått, vissa har varit där hela tiden.

Ofattbart

Stort&Fint